Historien bakom den kungliga kronan
Sedan i vart fall 1940-talet har alla varianter av föreningsmärket krönts av en så kallad kunglig krona. Det är ett lagskyddat emblem som statliga myndigheter har ensamrätt att använda. En rad myndigheter använder också symbolen, exempelvis Polismyndigheten, Högsta domstolen och Fortifikationsverket. Även militärregementen är en statlig verksamhet som av tradition använt (och använder) kunglig krona i sina emblem. Här finns förklaringen till varför vi har en kunglig krona i föreningsmärket – det var regementets idrottsföreningen och den kungliga kronan skulle naturligtvis finnas med.



Vad kännetecknar då en kunglig krona?
Sluten form med båge
- En kunglig krona är oftast sluten ovanpå med en båge eller kupol.
- Bågen går över kronan och möts i mitten ofta med ett klot och kors på toppen (symboliserar suveränitet och kristen tradition).
- Detta skiljer den från öppna kronor som används i t.ex. stadsvapen eller adelsmärken.
Spetsar och dekorationer
- Vanligtvis 8 stora spetsar (varav 5 syns i tvådimensionell representation)
- Spetsarna är ofta dekorerade med pärlor, löv, blomblad eller stjärnor.
- Pärlorna är ett klassiskt kännetecken på monarkisk krona.
Klot och kors
- I mitten av bågen finns ofta ett klot (orb) med ett kors ovanpå.
- Detta symboliserar kristen monarki och universellt herravälde.
- Finns nästan alltid på riksvapnets eller kungliga symbolers kronor.
Material och färger (heraldiskt)
- Guldfärg (gul) används för själva kronan.
- Röda kuddar eller band inne i kronan är vanligt.
- Dekorationer (pärlor, juveler) kan vara vita, blå eller röda.
Efter regementets nedläggning
När regementet lades ned 1985 fortlevede föreningen och såväl namn som föreningsmärke behölls. Eftersom fäktning var den enda idrott som bedrevs kom föreningen att kallas för ”A6 Fäktning” eller ”A6 Jönköping”, vilket också avspeglades i ett uppdaterat föreningsmärke från 2000-talets början. När det var dags för en ny uppdatering av märket 2023 utgick texten ”A6 Skytte o IF”.


I samband med att det uppdaterade föreningsmärket antogs lämnade vi in en ansökan om tillstånd hos Patent- och registreringsverket (PRV) om att fortsatt använda en kunglig krona trots att vi inte längre har någon som helst koppling till staten. PRV vände sig till Statsheraldikern för ett expertutlåtande. I yttrande angavs bland annat att tillståndsprövningen sker med stor restriktivitet, särskilt i sammanhang där användningen av en skyddad beteckning kan skapa intryck av att användaren har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag. Vidare konstaterades att i näringsverksamhet har regeringen tidigare (regeringsbeslut N2018/02466/IFK) medgivit användning som vilar på en historisk, lång och kontinuerlig användning.
Statsheraldikern menade att i det fall den verksamhet som bedrivs är tillståndspliktig så bör föreningen få tillstånd att använda den kungliga kronan.
